Det är tomma ord som fastnar, för att jag låter dom va kvar. Men jag har lovat denhär gången att jag ska ge allt jag säger att jag har.
Jag kanske stannarhär och skriver, fast jag längtar bort. Och du vill att jag ska lämna, för att vi säger aldrig nått. Du försöker ställa mig mot väggen men jag står alltid still. För jag tror att livet just har börjat, och det blir var jag gör det till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar